När säsongen nu börjar lida mot sitt slut tänkte jag avlägga rapport om mina odlingar.

Paprikan har skjutit i höjden mot slutet av sommaren. Nu har även ett par stycken frukter börjat dyka upp.

Den förmodade dvärgchilin har även den börjat löna sig.

Toppskottstomaten har skjutit i höjden rejält. När jag skulle stadga upp den hittade jag inget snöre, bara en kedja. Så den fick duga.

Avokadon växer som bekant på träd. Och jag har under några veckor varit sugen på att försöka mig på den ädla konsten Bonzai. En bonzai-avokado? Varför inte!

Jag har ju under en längre tid gått och sett hur småmeloner har börjat växa på min kära vattenmelonplanta. Men de har samtliga torkat ihop och ramlat av. En nu verkar det äntligen vara dags! Säg hej till min nya vän Vattenmelon!

Så här ser vårt köksfönster ut just nu i skrivande stund:

Efter chiliplantornas första skörd (som för övrigt resulterade i 11 finfina frukter) började de alla anta den gula tonen som plantan i mitten på bilden visar. Så nu har jag investerat i växtnäring. Där det förut satt stora blad, som sedan ramlade av, har det nu börjat titta ut små skottlingar. Ska bli intressant att se om de klarar att bära frukt nu igen. Plantan längst till vänster verkar för övrigt ha fått en knäpp. En gren bara växer och växt. Vette fanken var den är på väg.

Chilin jag fick av min svärmor har jag nu planterat om i en lite större kruka. Den ses längst till höger på bilden ovan. Den beter sig ganska märkligt som kanske syns. På fem centimeter stam har den lyckats skjuta ut nästan lika många blad som en av de stora plantorna. Varför vet jag inte, men det ska bli intressant att se vad som händer med den.

Näst längst till höger på bilden är en vattenmelonplanta. Det var mest på skoj bara som jag satte några kärnor efter en efterrätt för ett par veckor sedan. Nu har jag tre starka plantor på G.

Nu var det länge sedan jag skrev något om mina kära odlingar! Igår kunde jag hur som helst skörda den första frukten från mina chiliplantor. Så här ser den godingen ut:

Och nej, den är inte större än vad den ser ut. Cirka 1.5 tumnagel bidde den innan den fick färg och blev “klar”. Dock har plantorna en hel del frukter på väg.

Jag vet inte riktigt hur bra det syns på din monitor, men en lång rackare i mitten har börjat mörkna och fått en lätt röd ton längst upp vid kvisten. Snart dags med andra ord!

Det röda som syns längst till höger är frukten på första fotot innan den plockades.

Bara en snabb uppdatering om mina chiliplantor. De har verkligen börjar komma upp i y-led. Fascinerande hur snabbt de växer och hur snabbt blommorna kommer (och går). Nu är det bara till att pollinera så ska det väl förhoppningsvis bli frukt så småningom.

Svärmors chilikvistar som jag skrev om i mitt förra chili-inlägg dog ett kort tag senare. Men nu har nya små kvistar tittat upp ovanför jordeni samma plantering. De ger sig banne mig inte i första taget!

Det var ett tag sedan jag rapporterade om mina chiliplantor nu. (Det var väl till och med ett bra tag sedan jag rapporterade om något över huvud taget…) Det går hur som helst bra för dem. De gillar att solen har börjat vara uppe mer än en kvart på förmiddagen. Jag planterade tre frön och, mycket riktigt, efter mycket väntan tittade det upp tre kvistar. Nu har de kommit upp ordentligt och jag har planterat om dem i varsinn stor kruka. Säg hej till Knatte, Fnatte och Tjatte:

För någon vecka sedan planterade jag även om chilifröna jag fick av min svärmor och hennes dansk. Jag planterade en uppsättning av dem samtidigt som de ovan, men de tog sig aldrig. Men nu idag så tittade helt plötsligt två små gröna blad tillbaka på mig från krukan. Välkommen till livet, småttingar!

Jag har aldrig varit särskilt intresserad av växter. Jag har heller aldrig varit särskilt mån om att följa trender. Men nu har det visat sig att några av mina riktigt häftiga polare (och även min svärmor) odlar sin egen chili. Jag måste helt enkelt göra ett försök i branschen. Så idag har jag därför planterat mina första chilifrön. Ja, jag är medveten om att det är en dålig tid på året. Ja, jag är medveten om att de antagligen kommer dö ljusbristdöden. Men de kommer i alla fall dö ljusbristdöden med utsikt över Rosengård. Vem vill inte dö så?

Och så här ser den alltså ut. Enkelt designad kruka i terrakotta. Fräsht, modernt fat i något ljusare terrakotta. Mestadels mörk jord. Kranvatten.

Jag tänkte att jag startar en ny kategori och rapporterar i den lite då och då eftersom du verkar vara så intresserad. Håll nu dina chilitummar!