Min pappas föräldrar hette Anna-Greta och Manfred. (Manfred kom från en syskonskara innehållandes båda könen.) Anna-Greta och Manfred fick tre söner. Mina farbröder Erik och Östen, samt min pappa Lennart. Erik fick en son, Jan-Olof, Östen fick två söner, Carl och Per och Lennart fick två söner, Gustaf och Manfred (jag). Carl har i sin tur fått två söner, Per har fått tre söner och jag har fått en son.

Ser du något mönster i det här? Efter min farmor och farfar har det alltså fötts fjorton pojkar och inte en enda flicka. Här är vi alla fjorton samlade (i åldersordning från höger till vänster, uppifrån och ner, bortsett från Elias som sitter i mitt knä) under förra årets mellandagar:

Nu är alltså Hanna (min flickvän) gravid igen med beräknat datum 29/12. Vi har hela tiden jobbat med arbetsnamnet Ludvig, för “det kan ju ändå bara bli en pojke i den här släkten”, men ändå haft halvseriösa gissningar och skojat om att det skulle bli en flicka.

Idag var vi äntligen på det andra ultraljudet och, mycket riktigt, det är en flicka.